I veckan bytte vi kruxbulten på Frisco Kid som får utstå ofantliga mängder stryk. I brist av tid var detta den enda bulten vi bytte och tur var väl det. Två dagar senare får jag ett samtal från en kompis som säger att Burn och Frisco Kid är ombultade. Jag blir förvånad när jag får höra att bultarna inte är placerade där de gamla satt utan på helt andra ställen. Strax efteråt får jag av samma person höra att det är Johan Luhr som har bultat om leden. Det är Johan Luhr som är förstabestigare på leden och borde ha koll så vad är det som har gått snett?
Jo, de gamla bultarna gjorde att man kunde klättra lite till höger och lite till vänster vilket också har skett. Det är ingenting fel i att varje klättrare hittar sina egna sekvenser men det är inte säkert att dessa sekvenser ligger i linje med vad förstabestigaren hade tänkt sig från början. Ett sätt att "styra" klättrare in i vissa linjer/sekvenser är att placera bultarna så att dessa sekvenser blir de mest naturliga. Frisco Kid och Burn har inte varit bultade särskilt vägledande, inte om man ska göra leden som de en gång gjordes.
Nu däremot, är det annat ljud i skällan. Från och med i lördags sitter bultarna såhär:
När det kommer till graden får vi se om historien kan ge oss lite vägledning:
I Stockholmsföraren från 1989 är Burn graderad 9- (motsv 8a idag).
I Stockholmsföraren från 1992 är beskrivningen på Burn "Mycket pumpande klättring som följer den starkt överhängande arêten...". Leden är graderad 8+ (motsv 7c+ idag).
I Stockholmsföraren från 1996 är Burn graderad 8+.
I Stockholmsföraren från 2008 är Burn graderad 7c (motsv 8/8+).
Troligtvis är graden i den senaste föraren baserad på hur leden vanligtvis klättras och graden stämmer i och för sig ganska väl men det som har skett är att en leden har nedgraderats successivt samtidigt som leden har klättrats mer och mer avvikande från hur förstabestigningen gjordes.
Så hur hård är nu Burn, såsom den en gång var. Ryktet säger 7c+ och att startrörelserna är riktigt hårda. Det vi har nu är ReBurn som är en re-born av sekvenser från en svunnen tid (läses 1989).
Konsekvenserna av detta betyder att berörda 8a.nu scorecard eventuellt måste revideras eller ogiltigförklaras ( om du fortfarande använder ett förstås).
Intressant är att detta kommer att kasta ljus på vilka som gillar att klättra och vilka som gillar att ha klättrat en grad. De som gillar att klättra kommer att se detta som en fantastisk möjlighet att klättra en led de aldrig klättrat. De andra kommer att hålla fast vid att de har klättrat leden Burn och att den faktiskt var 7c (för poäng är synnerligen viktigt).
Nu ska vi avslutningsvis titta på en totalt felaktig bestigning av Frisco Kid ;)
8 kommentarer:
Förlåt, Robin, men jag hänger inte riktigt med. Menar du att bestigningen inte är korrekt för att juggen till höger används?
Jag hoppas att du anar min nästintill ironiska underton. Bestigningens värde är det upp till bestigaren att avgöra. Det jag säger är att de som klättrat lederna i tron om att de var så lederna skulle klättras antingen bjuder upp till ny dans eller låter prestigen och rädslan ta över genom att hävda att "de faktiskt gjort den graden". Jag skiter faktiskt fullständigt i vad andra tror att de gjort. Det rör mig inte alls. När jag säger att 8a.nu scorecard måste revideras så menar jag inte det på fullaste allvar.
För att svara på din fråga om bestigning inte är korrekt så kan jag bara säga att om jag hade gjort leden på ett annat sätt än originalet så hade jag inte ansett att jag gjort leden. Men det är jag.
Men, vad är då ett annat sätt?
I det här fallet vet jag verkligen ingenting, men i ett mer generellt fall så är det ju förstås så att den ene inte klättrar som den andre. Eller åtminstone så tycker jag då att vi talar om nåt mer specifikt än hur en led ser ut, om vi anser att varje enskilt grepp och sekvens hör till "originalet".
Kroppslängd är ju en av många parametrar som gör att två olika personer klättrar en och samma led ganska olika som regel.
Men självklart är det så att om man vinglar iväg och nyttjar grepp som ligger utom räckvidd ifall man klättrar med kroppens tyngdpunkt längs samma linje som förstebestigaren. Samma linje lär väl f ö innebära inom en halvmeter eller nåt, dessutom skiljer sig ändå räckvidden från denna linje för olika klättrare... Så... Var går då gränsen? Inte är de väl så viktigt, men ibland känns det kanske en aning förvirrande om man ska klättra en viss led och först tänker sig att man ska göra på ett visst sätt; kanske tycker man då att graden är mäkligt låg. I nästa försök hittar man ett bra grepp lite vid sidan av tidigare område. Men helt nära... Tycker man då också att leden plötsligt är lite soft graderad undrar man ju ofrånkomligen om man varit off-route och kladdat. Fast mer vetenskap än så blir de kanske inte. Inte på min nivå i alla fall.
/Mz
Fan vad jag saknar dessa diskussioner med dig.
JL har bultat om "Burn"!
Samtidigt har ett antal väl kritade grepp plötsligt återfunnits på marken! Grepp som funnits på berget i 1000-tals år.
Märkligt sammanträffande...
Ett av underclingen i starten lossnade härom veckan när någon försökte klättra leden, minns ej vem. Jag har rensat ner lite sten från areten vid hyllan eftersom det var lite löst.
De greppen som var kritade som låg på marken var säkerligen från starten där man nu går ut till vänster. Eftersom nästan ingen har gjort lederna på det sättet på 20 år så är det inte så konstigt att greppen lossnar nu eller rensas bort.
Johan Luhr har säkert rensat lite när han placerade om bultarna och tur är väl det. Du hade lika gärna kunnat få ett av greppen i huvudet när du klättrar eller säkrar och ska vara glad att andra bidrar till att rensa lösa stenar.
är det uppenbart var orginallinjen går , alltså är det uppenbart att man fegar ur och går ur linje om man tar nån jugg som tydligen finns där uppe som jag förstår? är sjukt sugen på att klättra linjen och vill göra orginalet såklart.
Skicka en kommentar