torsdag 15 maj 2008

Katedralen

Följande har David Fält skrivit:

"I slutet pa 80-talet så borrade Lasse Granqvist den klassiska aidleden Katedralen i Tunaberg. Lasse klarade inte att fria leden och den var ett öppet projekt i många år innan Eva Selin satte den. Leden är extremt estetiskt tilltalande och har en spektakulär avslutning. Leden går i ett dieder upp till ett tak (7a klättring) som man sedan måste traversera under ca 5 meter och detta utgör cruxet. Leden är mig veterligen bara klättrad av Eva Selin och mig sa det vore kul om någon ger sig ut och gör den nu när den fått nya fina bultar."

Det intressanta i kråksången är att Eva påstår sig ha "klättrat" leden. Hon menar med "klättra" att hon gått den utan de bultar som Lasse Granqvist satt upp, dessutom innan dessa bultar fanns. Flera saker är tvivelaktiga:

1. Enligt källor satt bultarna uppe när hon gjorde elden.

2. Att gå leden på egna säkringar (det Eva menar att "klättra") är mycket, mycket seriöst. Det finns nästan inga tillfredsställande säkringar att lägga. Helt klart seriösaste turen Selin påstår sig har klättrat, som jag känner till.

3. Leden är förutom seriositeten även mycket svår, med sekvenser i Yosemiteklass. Passagen genom taket får en att känna sig som Tommy Caldwell (minus inaveln) på El Cap. Jag har försökt göra moven men hittills inte lyckats.

Att Eva har gjort den på egna säkringar!?

I believe it when I see it.

Nu har dessutom flera grepp på väggen upp till taket fallit bort så är det någon som vill göra en nytur är det bara att ge er ut till Tunaberg och testa Katedralen. Retrobultad från botten till toppen.

Klavertrampet

Härom veckan snackade jag med Scott "hesgotmoney" Mooney. Han hade varit på västkusten och i sedvanlig ordning rivit av det mesta han testat. Av någon anledning kom diskussionen in gradering och sedan in på Flaten i Sthlm och vi sa båda att vi tyckte att Baretta inte alls är så lätt som det ibland påstås. Om någon har trovärdiga referenser när det gäller gradering på den nivån så är det vara Scott.

Att Jens Larsen har varit "ödmjuk och modig" vet nog de flesta om. Att gradera ner lederna i Flaten från marken, utan att överhuvudtaget känna på lederna är enligt mig inte det mest signifikativa för det epitetet, men det är det enligt J.L.
Utan att dra för stora filosofiska växlar på det så borde detta påstående innebära att samtliga klättrare som inte nedgraderat leden Baretta är fega... och sedan dras harangen igång om "Kejsarens nya kläder" (ytterligare en argumentation som ohotat gör att han kan säga "vad var det jag sa" när han har rätt).

Intressant i frågan är att Jens enligt sitt eget system menar att populationen bestämmer graden, vilket då borde betyda att även om tveksamhet råder från vissa klättrare så blir det nån sorts majoritet som avgör vilken poäng leden ska ha på 8a.nu....suck.

Baretta i Flaten står som 8a och har enligt 8a.nu 28 registrerade bestigningar.Tre av dessa registrerade bestigningar är nedgraderade. Tre av 28. En klar minoritet.
Av dessa tre bestigningar så är endast en klättrare trovärdig i sin nedgradering. Av de två andra så är den ena en påhittad karaktär som under en kort period gjorde svåra leder i Sthlm lite för enkelt. Den andra är Jens Larsens adept och nickedocka och vågar inte göra annat än att ge Jens vatten på sin kvarn, annars skulle prestigeförlusten bli alltför stor.

Med andra ord så är det endast en person som är trovärdig i sin nedgradering. Denna person är en urstark stockholmare som enligt mig inte hade särskilt mkt att referera till och jämföra med vid den tiden han gjorde leden medan Scott har drygt 150st 8a att jämföra med. Den enda trovärdiga nedgradering bör ses i detta ljus.

Det är svårt att inte skönja Göteborg vs. Stockholm i argumentationen. Jens är lika dålig retoriker som han är dålig argumentativt men dessa försök börjar bli pinsamma.

Till slut är det bara en sak jag undrar: Varför tvekar inte Jens över graderingen när det kommer till Barbro, Puss på morfar och Frontline?