Två av Bohusläns mest (ö)kända klättrare grälar om vem som har gjort förstabestigningen till ett par leder. Exakt vad de bråkar om får ni läsa om själva här och här men det känns som hela debatten är ett klassiskt manligt revirkissande. Vem som har gjort vad först, tycker jag egentligen är ointressant eftersom lederna inte förändras beroende vem som gjort den, jag är bara glad att någon rensat. Trots att upphovet till diskussionen verkar vara allvarliga trovärdighetsbekymmer de två klättrarna emellan så finns det några saker som faktiskt är intressanta för oss som står utanför konflikten.
1. Hur ska en led dokumenteras?
Finns den inte noterad någonstans så kanske man inte heller i efterhand kan hävda förstabestigningen. Har man inte noterat bestigningen har man kanske heller inget intresse av att hävda förstabestigningen. En förstabestigning är förvisso oåterkallelig men har å andra sidan bara ett värde för den bryr sig.
2. På vem ligger bevisbördan?
Prestationer och bestigningar inom klättring måste få väga på samvetssidan snarare än att man måste ha bombsäkra bevis genom en "oberoende" andreman. Litar vi inte på personen som hävdar en sak så letar vi efter bevis som styrker dennes historia. Hittar vi inte bevis så upplever vi ofta att personen ljuger, men ibland finns det inte bevis. Leder soloklättras, man kan glömma bort vem som säkrade osv. När indiciekedjan blir alltför lång och regelbunden så börjar det dock lukta unket. Frågan är dock om denna unkenhet faktiskt har ett existensberättigande i klättringen. Det kanske är det som gör att klättringen är unik. Vi ska inte behöva ha domare som avgör stil och etik.
Vi måste helt enkelt lita på varandra.
Om vi inte gör det så bör istället fokus riktas inåt, mot dig själv och du måste ställa dig själv en samvetsfråga; varför klättrar jag? Är det för äran och berömmelsen av att ha mitt namn i en förare eller är det för att det helt enkelt är så förbannat jävla roligt?
Är leden egentligen annorlunda om någon annan gjort den innan mig?
Rörelserna är där oavsett.
Upplevelsen är där oavsett.
Utmaningen är där oavsett.
När diskussionen gäller skitleder så känns det som om diskussionen inte spelar någon roll men diskussionen skiljer sig inte från frågan om vem som var först på toppen Mount Everest, och genast känner du kanske att frågan är relevant. Inom alpinismen så sker trovärdighetsdiskussioner likt denna dagligen, kanske mest för att det krävs mycket ekonomiska resurser för att kunna genomföra bestigningarna, och sponsorerna faktiskt "köpt produkten" först, snabbast, farligast eller något liknande.
Vi får luta oss tillbaka och beskåda fortsättningen. Kanske kan Tool ge dem hjälp på traven.
Point the finger, blame the other, watch the temple topple over.
To bring the pieces back together, rediscover communication.
Inlägg
